Tempocup i Ljungby 


Han är bra på att övertyga mig till saker som jag egentligen inte velat göra. Ikväll packade vi bilen med våra cyklar och tillbehör för att bege oss ner till Tempocupen i Ljungby. En tävling på 2 mil med start var 30:e sekund. 

Jag var själv tjej bland 10-15 startande killar/män och mitt mål för kvällen var att inte trilla och helst köra under 40 min.

Regnet stod som spön i backen och jag tvekade på att ens ta mig ur bilen när vi kom fram. Men om vi nu kört hela vägen ner så får jag väl bita ihop och köra. 

Dem första kilometerna kände jag inget annat än blodsmak i munnen och mina ben var som stockar. Efter 1 mil var vändpunkten i en rondell och jag skojar inte om jag körde i krypfart för att inte slå dit. Jag hade klarat det värsta hindret och nu var det bara att pumpa hela vägen tillbaka. 

En blöt, kall och grymt nöjd Marielle kom i mål utan några skråmor och med en tid under 40min. 

Min första tempotävling är gjord och jag lovar det kommer bli flera. 

Oskar cyklade in på 29.03 och hans mål var under 30min så vi båda nöjda över kvällens prestation. 

Jag kan garantera att rumpvärmen satte fint hela vägen hem från Växjö.

Jag har hundratals cykelmil kvar innan jag kan blir en grym cyklist, men någonstans måste jag ju börja så varför inte börja nu? 

– Regn är inget dåligt väder, det gör bara att allt blir väldigt blött. 

/ M

Vilken dag


Härlig tävlingsdag nere i Kronborg idag. Sol och moln och inte farligt mycket blåst (där jag var) gjorde förutsättningarna perfekta!

Efter en bra simning drog Oskar iväg på cykeln och jag bad till gud att allt skulle gå vägen. Vid varvningen på cykeln gled han förbi mig med ett grymt fokus så han varken såg eller hörde mig trots att jag skrek av allt jag bara hade.. 

Nu var det bara ett varv kvar och måtte han komma tillbaka hel och i gott skick. Strax innan växlingen från cyklingen kom en stackars tjej på fel sida vägen och hon tvärbromsade med frambromsen och på en sekund voltade cykeln över henne och hon landade på asfalten med sin haka, riktigt otäckt att se men funktionärer och ambulanspersonal var snabbt på plats och hon va i trygga händer. Strax därefter kraschade en kille då han skulle över ett järnvägsspår och jag hoppas allt gick vägen med även honom trots att kraschen var fruktansvärd. 

Med det inom mig ville jag bara se Oskar på cykeln för att vara säker på att han var okej. När han väl kom farandes på sin värsting hoj så kunde jag äntligen pusta ut och nu var det ”bara” 21km löpning kvar. 

Han höll ett bra och jämt tempo genom hela löpningen och när han väl kom in på upploppet fanns krafter kvar till en spurtkamp som han givetvis vann. 

En stolt flickvän fick äntligen krama om sin Ironman och dagen var fulländad. 

Påvägen hem stannade vi på Mc Donalds och Oskar var mer än nöjd! 

Efter 4st kisspauser för Oskar så var vi sedan äntligen hemma i Växjö igen. 

– Den bästa upplevelsen för inspiration för träning finns på en triathlontävling.

/ M

Ironman Kronborg 70.3


07.00 imorse rullade vi iväg bilarna ifrån Växjö med sikte mot Helsingborg och med färjan över var vi snabbt och smidigt i Helsingör/Kronborg. 

Imorgon är det dags för far och son att tävla i Ironman Kronborg 70.3 och vi hoppas nu på att formen håller i sig och på bra väder här i Kronborg.

I eftermiddags lämnade dem in sina cyklar m.m och där stod jag på andra sidan stängslet och trånade över att jag själv ville vara med. Jag blev så fruktansvärt avundsjuk på alla tjejer som travade in med sina cyklar och bar sina Ironman ryggsäckar på ryggen.. 

Dags att ändra fokuset ifrån mig och på min situation till att vara den bästa supporten imorgon för Micke och Gurra men framförallt allra mest för min Oskar. 

Han är laddad och jag vet att han bara längtar tills startskottet går imorgon. 

Jag vet att han behöver mitt stöd både innan, under och efter tävlingen och jag ska göra allt som står i min makt för att han ska få dem bästa förutsättningarna för att göra en grymt bra tävling imorgon. 

Om jag känner Oskar rätt så kommer han se till så att jag en vacker dag slipper stå utanför stängslet här i Kronborg. 

Innan läggdags blir det till att få i sig lite mat i magen.

Oskar startar 08.30 Startnr: 508

Micke och Gurra startar 09.00

-Det finns dåliga supportrar och så finns det jävligt bra supportrar.

/M 

Bitter


På lördag skulle Oskar och jag kört Stockholm Swimrun tillsammans. Min julklapp från Oskar blev inte som vi hade tänkt oss och nu får jag står vid sidan om och titta på när min ersättare Max och Oskar kör istället. 

Jag är bitter, besviken och väldigt nere just nu när min axel inte visat några särskilda framsteg på senaste tiden. En remiss till en ortoped är tack och lov skickad men det kan dröja innan jag får svar på vad som är felet. 

Hade jag bara haft en överansträngning i axeln så borde jag åtminstone har känt  någon slags förbättring, men nu är min läkare tveksam på den diagnosen och skickar mig vidare. Synd att han inte gjorde det för 3 månader sen…

Testade att gå ett varv runt lagunen vid Växjösjön tidigare idag, jag vet inte vad jag hoppades på, ett under eller mirakel kanske men den turen hade jag inte idag..

Istället kom jag hem med ännu mera värk i axeln och en tår i ögat.

Ibland känns det som om jag aldrig kommer kunna springa eller simma igen.

– Jag är fullständigt vilse i världens största labyrint.

/M

Kvalitetstid


Han drog upp mig från sängen efter en lång skön sovmorgon för ett distanspass.  

Jag visste det skulle bli tufft och jag visste att det skulle bränna ordentligt i benen. 

Medans Oskar körde passet med en låg puls och för honom en lugn distansfart slet jag som ett djur i 4tim och 30min för att kunna hålla rulle på honom.. 

Satan vad han cyklade och jag vet att mina ben inte äns är i närheten av hans cykelben men jag måste ju iallafall försöka. 

Med ett perfekt väder, vacker natur, bra fart på cykeln och med en sambo som jag bara fullständigt avgudar så kan det inte bli bättre kvalitetstid.

De är dessa dagar som jag får nypa mig själv i armen för att inse att jag har verkligen hittat HAN som älskar det jag älskar. 

Livet är så enkelt med min Ironman❤️

– Att känna smärta för något man brinner för är världens bästa smärta. 

/ M

Motvind


I motvind är bara några mil jobbigt, i motvind bränner det mjölksyra i benen konstant och i motvind tränar du psyket till att motivera dig till att ta dig framåt. 

Skön cykling ut till mamma och pappa idag på landet.. Efter grillningen kommer det bli magtungt att cykla in till Växjö igen. 

Då hoppas jag på mindre motvind och pigga ben.

 Vem har sagt att livet skulle vara enkelt? 

/ M